Elbilen – ingen klimaträddare

 

Globalt och också inom Europa produceras el till mellan 70 och 80 procent med fossila bränslen. I det perspektivet är elbilen fel klimatval, den bara flyttar (och förvärrar) utsläppen till annan plats.

    En snabb utveckling av batteritekniken har givit nya förut-sättningar för eldrivna fordon. De moderna litium-jon-batterierna har hög energitäthet. Per kg eller volym kan energitätheten i dag femdubblas i jämförelse med traditionella blyackumulatorer. Forskare är förvissade om att denna siffra kan ökas till en tiodubbling.

    En annan fördel med litium-jon-batterierna är att de kan kon-strueras för snabbladdning (10-45 minuter) och att de behåller sin laddning över lång tid. Miljönackdelarna är heller inte lika stora som i fråga om blyackumulatorer. Men också litium-jon-batterierna har en begränsad livslängd. Och en påtaglig explo-sionsrisk vid kortslutning kräver ett kvalificerat elektroniskt styr-system för att minska riskerna.

    Med de moderna batterierna kan attraktiva bilar byggas. Med ren batteridrift är det inte tekniskt omöjligt att nå aktionsradier på 20 mil och med accelerations- och fartresurser som motsvarar dagens personbilar. Men priset blir högt och elbilsvännerna ropar därför på subventioner, vilket nu utlovats.

   – Vi kan inte se att vi som nation någonsin kommer att ångra att vi skulle bli ett pionjärland för elbilar, sa Lars Leijonborg (fp), forskningsminister och ordförande i Globaliseringsrådet, till Sveriges Radios Ekoredaktion den 27 maj i år samtidigt som han utlovar en miljöbilspremie på 20 000 kr till den som köper en elbil.

 

Elbilar – inte för klimatet

    Vad som missats i svensk debatt är att det inte är klimat-frågan som drivit fram elbilarna. I det perspektivet är de, globalt sett, sämre än de förbränningsdrivna bilarna. Det är i stället olje-bristen som är skälet till det stora intresset. Petroleum är det ont om, men kol att elda kraftverk med är det gott om.

   Globalt och i Europa är kring 80 % av elkraften producerad av fossila bränslen, främst kol och naturgas. 

   Elproduktionen är föga effektiv. Kolkraftverken har i allmänhet en verkningsgrad på 30 %, de nyaste kommer upp till 50 % och, om de kan kombineras med värmeproduktion, upp till 70 %. Dessutom sker en avsevärd elproduktion med olja och naturgas. Elkraften har dessutom betydande förluster i transmissionen till rörelseenergi.
   Totalt sett betyder detta att elkraft är vår allra smuts-igaste energiform, sett i det globala eller europeiska per-spektivet.

    Hur ska man nu se på detta i i svenskt perspektiv. Leijonborg talade om att vi skulle använda vårt framtida elöverskott för att driva bilar och beskriver den svenska elproduktionen som fri från utsläpp från koldioxid. Det senare är inte helt sant, med det nya Öresundsverket i Malmö och våra reservkraftverk att användas i bristtider har vi en betydande produktion av fossileldad el i Sverige. Men viktigare i sammanhanget är att ett överskott av utsläppsfri el skulle göra större klimatnytta om den exporterades och minskade den kontinentala mycket smutsiga elproduk-tionen. Vårt elöverskott blir en förnämlig och mycket lönsam ex-portvara. Överföringskapaciteten mellan Skandinavien och kon-tinenten byggs ständigt ut. Det vore klokt att fortsätta satsa stat-liga pengar på detta i stället för ganska meningslösa elbils-premier.

    Det blir fler och stora problem om vi skulle få en stor, ren elbilspark. Snabbladdning av fordonsbatterier kräver mycket höga eleffekter. Att ladda ett enda batteri på 60 kWh på 10 minuter skulle kräva en effekt på 360 kW. En helt annan dimension på eldistributionen till laddningsstationerna och en stor batterikapacitet hos dessa är den enda lösningen. Vilket medför en ny och mycket krävande infrastruktur.

    Att den förbränningsmotorfria elbilen är bra för den lokala mil-jön är alla överens om. Utsläppen kommer någon annan stans. Men man frågar sig ängsligt hur påläst regeringen egentligen är i klimatfrågor. Ska man göra om den dundertabbe det var att allt-för tidigt storsatsa på etanol?

 

John Murray

 

Kommentera!

 

Att tanka el är inget som hjälper klimatet. Bilden föreställer elkopplingen på norska minibilen Think och kommer från brittiska motortidningen Autocar.